Texten har uppdaterats.

En effekt av klimatförändringarna är att människor tvingas fly från sina hem. Det kan dels bero på naturkatastrofer såsom stormar och översvämningar, dels till följd av gradvisa konsekvenser av klimatförändringarna som torka och stigande havsnivåer. De personer som drabbas av detta kallas ofta för klimatflyktingar.

Just nu beräknar FN att ungefär 20 miljoner personer årligen flyr sina hem på grund av klimatrelaterade händelser. FN bedömer också att siffran kan stiga till 250 miljoner år 2050. Det kan jämföras med att över totalt 110 miljoner människor idag befinner sig på flykt globalt, oavsett skäl.

Klimatkrisen är en humanitär kris. Som en del av det internationella Röda Korset arbetar vi för att hindra och lindra mänskligt lidande.

För oss är klimatkrisen en kris som alla andra, men en kris som växer i omfattning och konsekvenser. Humanitära organisationer ser dagligen hur konsekvenserna slår allt hårdare mot personer i behov av hjälp. Att motverka klimatkatastrofer och deras effekter har blivit en självklar och ständigt närvarande del i vårt arbete.


Att söka asyl i andra länder är en mänsklig rättighet. En person kan beviljas asyl på olika grunder, däribland om du är flykting enligt definitionen i FN:s flyktingkonvention från 1951. En person kan också beviljas asyl om den flyr från krig och konflikt och definieras då som alternativt skyddsbehövande. Dessa regelverk bidrar till skyddsstrukturer och ålägger länder åtaganden för att värna människors rättigheter och säkerställa grundläggande skydd. Men personer som flyr till följd av klimatförändringarna inkluderas inte i dagens regelverk då gruppen inte ingår i definitionen av flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention. Därmed saknas system och strukturer för att ge dessa personer det skydd de behöver och bör ha rätt till.

Klimatkrisen är djupt orättvis. Det är inte de som orsakade den som drabbas hårdast. Det är inte de länder som har släppt ut mest växthusgaser som påverkas mest. Det är inte den generation som främst orsakat problemen som kommer att behöva göra något åt dem. Hårdast drabbas de regioner där befolkningen redan har det som svårast och där det finns minst resurser till att motverka det.


Den internationella organisationen World Economic Forum beskriver klimatflyktingar som världens bortglömda offer. Vi kan inte fortsätta blunda. Klimatflyktingars behov behöver kartläggas och problemets omfattning måste klargöras. Sker det kan samhällen anpassa sig och se över hur folkförflyttningar efter klimatrelaterade katastrofer kan bemötas på bästa sätt. Det skulle också ge dem som drabbas ett erkännande. 


Behovet av att se över internationella regelverk kring klimatrelaterad migration försvåras dock av en förskjuten migrationsdebatt i Sverige och Europa. Samtalet har gått från att handla om människors rätt till trygghet, till att flyktingar ses som ett säkerhetshot. De senaste åren har strukturer och stödinsatser som tidigare funnits monterats ned.

Just nu fokuserar EU på att göra det svårare för flyktingar att ta sig innanför unionens gränser. De politiska partier som förnekar klimatförändringarna är också de som arbetar hårdast för att stänga ute flyktingar. Om EU fortsätter att bygga murar leder det till att personer som tvingas fly fastnar i omänsklig limbo med stort humanitärt lidande till följd.


Det är dags att världens länder går samman och agerar för klimatflyktingar. Det krävs handling för att skapa tydliga definitioner och mekanismer som fångar upp och erbjuder klimatflyktingar skydd. Men istället skjuter världens ledare denna nödvändiga diskussion på framtiden och värdefull tid förloras. Tid som behövs för att ordna ett reglerat mottagande för de människor som redan drabbas.


Klimatflyktingar behöver erkännas och få samma tillgång till skydd och stödinsatser som de som flyr från våld och förtryck. Det humanitära lidande och den utsatthet som det innebär att behöva fly sitt hem för att det inte längre är säkert till följd av klimatförändringar måste erkännas som jämförbart med andra flyktskäl.

Sverige och Europa bär ett tungt ansvar för klimatförändringarna. Nu behöver våra ledare också ta ansvar för de konsekvenser som klimatförändringarna får för människors liv genom att se till att frågan drivs både i Europa och globalt.

SKRIBENTERNA

Li Nester, tillträdande förbundsordförande för Röda Korsets ungdomsförbund

Lotta Schneider, avgående förbundsordförande för Röda Korsets ungdomsförbund

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.