Precis som Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, påpekar har vind och sol viktiga roller i dagens och framtidens energiförsörjning (Aktuella frågor 4/9). Men även planerbar, väderoberoende, kraft behövs.

Tomas Kåberger nämner inte hur elen i landets eluttag ska produceras när det inte blåser, eller nattetid när inte solen skiner.

Ska det krävas ett experiment där den reservkraft – vattenkraften – som står standby idag för att täcka upp för bristande leveranser från vindkraftverken inte träder in, för att människor ska förstå att en rullande bortkoppling av svenska elkonsumenter då måste ske?

När denna text skrivs, den 4 september, visar Svenska kraftnäts produktionsmixen under dygnet att vindkraften under natten fram till kl 5 på morgonen bidrog med 40 procent av landets elbehov. Därefter avtog vinden successivt och vindkraftens andel halverades under förmiddagen. Vattenkraftverken i Norrland fick då öppna dammluckorna mer och öka sin produktion för att möta efterfrågan på el. Kärnkraften producerade konstant under dagen och svarade för drygt 25 procent av landets elproduktion från midnatt och resten av dagen. Solens bidrag ligger än så länge på försumbara 1 procent.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att det behövs planerbar elproduktion som vattenkraft och kärnkraft – medan vindkraften ger ett viktigt bidrag när det blåser.

Under natten till denna dag var det negativa elpriser i Sverige, den som producerar el får då betala för att någon ska ta emot elen – medan elpriset på kvällen kommer att hamna en bit över 2 kr/kWh.

I förra veckan, den 30 augusti, var vindkraftens bidrag marginellt och då tog vattenkraften och kärnkraften ansvar för att det fanns el i landets eluttag.

När det gäller elsystemets behov av svängmassa (stora generatorer) som stabiliserar elnätet hänvisar Tomas Kåberger till Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH, som säger att sådan stabiliserande energi behövs, men inte kräver stora tunga generatorer.
 Med all respekt för det uttalandet har Jan Blomgren, tidigare professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, en annan syn i denna fråga. Någon gång om 15-25 år kan den tekniska utvecklingen ha gjort att batterier och styrbar elektronik kan hantera nätstabiliteten i stora och geografiskt utspridda elsystem – men det är inget som går att genomföra idag.

Större vindkraftparker på land kräver mellan 30-40 öre i intäkt per kWh för att ge den avkastning som behövs. Anledningen till spannet är hur finansieringen sker, då den svarar för mellan 70-80 procent av de totala kostnaderna.

Havsbaserad vindkraft kommer att kosta två till tre gånger så mycket som vindkraft på land per producerad kWh beroende på parkernas storlek och kostnaderna för anslutning till elnätet.

Visst har vindkraft betydelse, men planerbar elproduktion är en nödvändighet.

Jag ifrågasätter också Kåbergers tilltro till att byggandet av mer vindkraft medför låga medelpriser på den svenska elmarknaden.

SKRIBENTEN

Bengt Ekenstierna, tidigare chef inom Sydkraft/Eon och mångårig styrelseledamot i norska Statskraft AS, motsvarigheten till det svenska statliga bolaget Vattenfall

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.