På Malmös kommunala bostadsbolag, MKB, är planen att successivt korta ner arbetsveckan fram till 2030. Då ska personalen jobba fyra dagar i veckan istället för fem, med bibehållen lön.

Längs vägen ska de som jobbar på MKB själva komma med förslag på hur arbetet kan bedrivas mer effektivt framöver. De ska hitta så kallade tidstjuvar.

– En tidstjuv för oss är våra möten. Att man inte sitter av tid på möten, säger Rita Thomée, verksamhetsutvecklare på MKB.

Företagsledningen hoppas att arbetstidsförkortningen ska göra personalen friskare och nöjdare. Dessutom kan det vara ett sätt att locka till sig kompetenta personer.

– Bara sedan det här kom ut i Sydsvenskan är det många som har velat ”connecta” med oss, säger MKB:s HR-chef Karin Svensson.

Det görs allt fler och allt större studier om arbetstidsförkortning. I vintras presenterades en brittisk studie där 61 företag med sammanlagt 2900 anställda fick en extra ledig dag i veckan.

En tredjedel av företagen ville göra satsningen permanent, och 92 procent av företagen uppgav att de var positiva och ville fortsätta testet.

Men studien pågick bara i sex månader, och vi vet ännu inte vilka långsiktiga effekter en arbetstidsförkortning skulle kunna få. Det säger Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

– Om man ska göra samma mängd arbete på kortare tid låter det i min värld som att man måste arbeta mycket hårdare, eller hoppa över raster. Då finns det en risk att stressen ökar och man undrar hur vi kommer reagera på lång sikt, säger han.

Göran Kecklund tror dock att arbetstiden kommer att kortas i Sverige i framtiden.

– Ja, jag tror faktiskt det. Anledningen är att den här frågan har ett väldigt starkt stöd i en yngre generation som värderar fritid på ett annat sätt en den generation jag tillhör, säger han.

Är det dags att korta arbetstiden? Men vad skulle det få för effekter? Lyssna på det senaste avsnittet av ”Du lyssnar på Sydsvenskan”.