Torsten Elofsson (KD) riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson och Patrik Ruppel, ordförande för KD i Malmö, är starkt kritiska till att Malmös politiska ledning, S, L och MP, förklarat att den motsätter sig anmälningsplikt för kommunala verksamheter som skola, socialtjänst och vård (Aktuella frågor 30/9).

Elofsson och Ruppel anser att alla i offentlig verksamhet bör ”medverka till att polis och andra brottsbekämpande myndigheter får kännedom om personer som rör sig under radarn”.

Vi är väl medvetna om att det idag inte föreligger något färdigt förslag från regeringen på att offentligt anställd personal ska anmäla papperslösa, men det finns all anledning att belysa de katastrofala konsekvenser en sådan anmälningsplikt skulle medföra.

Det råder ingen tvekan om att det skuggsamhälle som finns i Sverige behöver bekämpas.

Våra kollegor inom socialtjänsten och Malmös stads alla skolverksamheter arbetar dagligen i nära samarbete med övriga civilsamhället och polis med att bekämpa utsatthet och kriminalitet bland barn och unga i Malmö. För att det ska bli framgångsrikt krävs grundmurad tillit till och förtroende för berörda verksamheter. Anmälningsplikt för dem som jobbar i offentlig verksamhet lägger skuggsamhället i än djupare skugga.

Särskilt anmärkningsvärd är Elofssons och Ruppels syn på de utsatta, ofta papperslösa, som roten till det onda. Vi anser att fokus bör sättas på dem som utnyttjar snarare än på dem som utnyttjas. En uppgift för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter.

Socialtjänstens arbete förutsätter ett stort mått av tillit. Vi ser att den redan är skadad genom upprepade och pågående desinformationskampanjer. Att vända utvecklingen kräver långsiktigt relationsbyggande. En anmälningsplikt får motsatt effekt. Ett system där de mest utsatta inte vågar be om hjälp är inte ett samhälle grundat på medmänsklighet och demokrati.

Som alltid är det barnen som är de mest utsatta. Elofsson och Ruppel likställer skyldighet att göra en orosanmälan med anmälningsplikt. Orosanmälan görs i enlighet med gällande lagstiftning, bland annat utifrån barnkonventionens skrivningar kring att barnets bästa kommer först.

Anmälningsplikt står i strid med lagstiftningen. Barn bär ofta på traumatiska upplevelser och har i många fall redan svikits av vuxenvärlden. Att få gå i skola som andra barn och att i så stor utsträckning få leva som andra är en förutsättning för hälsa och utveckling. Att förelägga lärare, skol- och vårdpersonal och socialarbetare anmälningsplikt ställer många av våra medlemmar i svåra yrkesetiska dilemman. Om du som barn inte kan lita på lärare och övrig skolpersonal – vem ska du då kunna lita på?

Anmälningsplikt hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle grundat på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Blir anmälningsplikten verklighet kan många av våra medlemmar komma att ompröva sina yrkesval. Det kan även påverka unga som står i begrepp att välja yrkesutbildning. En utveckling som är katastrofal för landet i allmänhet, men kanske för Malmö i synnerhet. Vi behöver bli fler som arbetar för barnens bästa och för ett samhälle präglat av förtroende och tillit.

SKRIBENTERNA

Tilde Wengelin, ordförande för Visions Malmöavdelning

Lise Aragaw Johansson, ordförande för lokalföreningen för Akademikerförbundet SSR, Malmö

Marie Wall Almquist, ordförande för Sveriges Lärare, Malmö

Catharina Niwhede, ordförande för Sveriges Lärare, Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.